I lägen , där man behöver förståelse som allra mest, ger ni mig allra minst. När jag behöver kärlek och glädje är det då ni klagar allra mest.

Jag vet vad jag har gjort, jag förstår, ångrar o trycker ned mig själv. Räcker inte det ?

Ni säger "jag trodde inte du va sån". VAR SÅN?

Jag är inte SÅ, men alla gör misstag.

Jag har försökt vara så bra, kämpat till det yttersta. Men det brast, EN GÅNG! För det ska jag få så mycket skit. Varje LITET misstag ska ni trycka ner mig på. Ingen är perfekt, Vänj er.

Men om ni faktiskt älskar mig, visa då nu att ni faktiskt är värda att försöka att kämpa ännu en gång, ta nya tag, älska er ännu mer igen, för..